Önskar ni 3D-printa kretskort och elektronik själva i hemmet eller företaget? Då har ni kommit rätt! Läs vidare för att förstå hur…
Bra att veta om 3D-utskrivna kretskort
Först och främst vill vi börja berätta ett par saker gällande 3D-printade kretskort.
Det finns främst två metoder (de vanligaste) för att skapa dessa kretskort.
Antingen skapar man en 3D-modell med ihåligheter för kretsarna, för att sedan fylla dessa tomrum med konduktivt filament manuellt, t.ex. med 3d-penna eller liknande.
Eller så skapar man en 3D-modell med konduktiva filament direkt, där 3D-skrivare skapar kretsarna åt dig.
Den sistnämnda är vanligast.
På grund av ett antal begränsningar och variabler så kan dessa 3D-printade kretskort ej ersätta original-kretskort i elektronik i dagsläget.
Resistansen är hög för konduktiva 3D-filament
Det är trots allt plast i grunden för alla filament, och konduktiva filament är inget undantag. Dessa filament har tillsatser och modifikationer som gör att de kan leda ström, därmed konduktiva.
Dock är resistansen i dessa filament relativt höga, och kretsarna man kan 3D-printa är därmed mer lämpade åt låg-ström applikationer.
Varför skapa 3D-utskrivna PCB (kretskort)?
Det finns flera orsaker till varför hobbyister, företag och lärare experimenterar med 3D-utskrivna kretskort.
En anledning är att helt enkelt experimentera och lära sig om elektronik och teknik.
Att lära sig skapa PCB och allmänt om kretskort är en ytterligare anledning.
Man kan skapa diverse projekt med konduktiva filament, såsom lysa upp dioder, koppla batterier, en propeller eller annat.
En annan drivande faktor är att man bara är nyfiken.
Främst är det dock i utbildningssyfte, vare sig hemma eller i skolor, som dessa projekt görs.
Många föräldrar lär sina barn om el och basisk el-lära med hjälp av konduktiva filament och skapar primitiva kretskort med 3D-skrivarna de ändå har liggande hemma.
Vad behövs för att skapa 3D-utskrivna PCB (kretskort)?
En helt vanlig 3D-skrivare fungerar fint för detta ändamål.
Extra bra om man har uppvärmd byggyta.
Man behöver självklart inskaffa ett konduktivt filament, och även vanligt PLA eller annat filament för basen.
Sedan kan ni själva avgöra vilka komponenter som ska byggas på och inskaffa dessa.
Hur skapar man 3D-utskrivna kretskort?
Vi utgår från metoder att 3d-printa konduktiva filament med 3d-skrivaren, och inte den andra metoden där man 3d-printar ihåligheter och fyller de efteråt.
Första man ska göra är självklart att skapa modellen på kretsen man önskar ha. Därefter följer man den generella riktlinjen för att skapa 3D-utskrifter, skickar till slicer programmet och skapar G-koden som skickas till 3D-skrivaren.
Konduktiva filament går att skriva ut med vanliga inställningar likt PLA, så det bör inte vara några svårigheter.
Steg för steg är processen att skapa 3D-utskrivna PCB (kretskort) föjande:
- Skapa en modell som helst bara är några lager tjockt. Detta kommer bli kretsarna för kretskortet.
- Se till att modellen har hål för anslutningar till komponenter m.m.
- Modellera även en bas för att hålla kretsarna på plats. Denna bas, även kallat för själva kortet, ska hålla kretsarna på plats i projektet. Ett tips är att subtrahera kretsarna från en modell för att skapa en perfekt passform.
- Börja printa 3D-modellen som innehåller kretsarna med konduktivt filament köpt från lämplig aktör.
- Därefter printar man 3D-modellen som är basen för kretsarna (själva kortet) med vanligt filament.
När man har skapat 3D-utskrifterna så kan man montera de på lämpligt sätt (lim, skruvar, eller snäppa på de).
Ett annat tips är att man faktiskt kan skapa flera lager av kretskort ovanpå varandra, och på så sätt ha ett hyfsat komplext bygge.